Katarina Graffman

Att tro eller att veta – lär dig tänka som en antropolog och lämna gamla, trötta hjulspår
Forskningen skiljer på mjuk vetenskap och hård. Människor borde vara mjuka – eller hur – ändå envisas vi med att göra människors ord till siffror, tankar till statistik och handlingar till variabler. Man mäter det som går att mäta och skiter i resten. När utmaningen involverar mänskligt beteende, kulturella skiften, trender, gruppens påverkan och människors meningsskapande i vardagen, hur gör man då? Det blir plågsamt uppenbart att de så kallade ”mjuka” vetenskaperna är absolut nödvändiga för att avslöja vad som annars förblir oklart – att förstå den levda verkligheten i all dess komplexitet.

Katarina Graffman går igenom idén om den rationella logiken och varför den allt som oftast leder oss fel när vi tror att vi får en förståelse för de fenomen vi vill förstå, belyser ett antal metodologiska frågor samt beskriver varför det är viktigare än någonsin att bryta upp invanda hjulspår.

Människan, konsumtion och hållbarhet – hur går det ihop?
Att alltid vilja ha mer. Och ändå drömma om att äga mindre. Hur går det ihop? Är människan som art oförmögen att tänka och handla långsiktigt i vardagen? Och om vi människor ska ändra beteende, vad behöver vi då lära oss om människan?
Genom att förstå konsumtionskulturen och den sociala rollen som konsumtion spelar för människor kan vi bättre förstå varför människor inte agerar på all den information och fakta som finns idag om klimatförändringar. Speciellt när det kommer till att förändra människors beteenden relaterat till hållbarhet blir vikten av att förstå människors faktiska beteenden, inte nöja sig med att tro på vad människor säger, helt avgörande. Katarina Graffman förklarar hur företag och organisationer kan hitta sätt att fortsätta vara relevanta i en snabbt föränderlig samtid.

Generation Bianca
Har du hört talas om Generation Greta? Antagligen har du det. Men har du hört talas om Generation Bianca?

Att begreppet Generation Greta etablerats beror på att väldigt många unga säger att miljö- och klimatfrågor är viktigt. Men det är inte detsamma som att de lever sina vardagliga liv i överensstämmelse med sina värderingar. Snarare är det så att en stor grupp av de unga är hyperkonsumenter, alltså de konsumerar för konsumtionens egen skull.

Det är så lätt men det kan bli så fel att utgå från olika typer av värderingsundersökningar och slå fast en massa ”sanningar” om unga människor. Men det finns många olika grupperingar inom en och samma generation. Vilka är de egentligen? Vad driver dem? Vad är viktigt för dem? Hur beter de sig?

Culture Savvy
Hur kan antropologiska kunskaper och perspektiv göra dig eller ditt företag mer relevant och innovationsbenäget?
Antropologi handlar om att förstå och tolka kultur. Kultur är ett system men samtidigt en pågående process, öppet och ständigt i rörelse. Hur hänger olika fenomen ihop och hur kan vi förstå sambanden? Kultur är nyckeln till djup kunskap om människan, hens tänkande och agerande.
Genom att bli mer Culture Savvy kommer du få verktyg att:
– identifiera utmaningar
– visa sammanhanget i vilken utmaningen finns
– lösa den verkliga utmaningen, inte bara ge första hjälpen…

Vad håller vi på med egentligen? 5 samtidsspaningar mot framtiden
Att förutsäga framtiden är svårt, ja mer eller mindre omöjligt, ändå är organisationer och företag nästan som besatta av detta omöjliga uppdrag. Det vanliga är att man försöker förutse vad som komma skall genom att lära från det som varit, läsa ett antal omvärldsrapporter och formulera en hypotes som man sedan kan testa med hjälp av olika typer av standardundersökningar. Men vad händer när utmaningen involverar mänskligt beteende, kulturella skiften, trender, gruppens påverkan och människors meningsskapande i vardagen? Hur gör man för att förstå människan i samtiden för att kunna förutspå framtiden?

Katarina Graffman ger inte bara en glimt av framtiden utan också en djupare förståelse av samtiden och belyser vikten av att förstå människors faktiska beteenden; att inte nöja sig med att tro på vad människor säger – utan studera vad de gör.

Den digitala generation
Under denna föreläsning guidar jag åhörarna i ungdomars digitala värld och ger lyssnarna tillfälle att fördjupa sina kunskaper om ungdomars mediekommunikation och digitala vanor. Den så kallade ”Digitala generationen” är de som är födda cirka 1995 och senare. Det är den första generation som alltid levt med mobiltelefoner, datorer och ett socialt nätverkande. Förståelsen av denna grupps digitala vanor och hur dessa förändrar och påverkar andra områden i deras liv är väsentlig om du i din profession vill kommunicera med och förstå dem.

Boka Katarina Graffman för en föreläsning? Fyll i formuläret eller ring 031-780 32 35.

IKEA
Skanska
Fotografiska
Västtrafik
Bonnier
BBC
Sveriges Radio och Television
Jernkontoret
Libero
Sustainable Innovation
Volvo
Björn Borg
Leksands Knäckebröd

– Doktor i antropologi
– Medförfattare till böckerna ”Vi är vad vi köper” (2018) och ”På spaning efter den tid som kommer” (2020)
-Programledare i TV-programmet Prylberget tillsammans med komikern Robin Paulsson
– Driver en podd ihop med Daniel Nordström, journalist, som heter ”Graffman Nordström
– Bloggar på tidningen Resumé tillsammans med Jacob Östberg, professor i reklam och PR