Jeanette Ohlsson

Religionshistoriker med islam som specialitet

Jeanette Ohlsson Carlborg inspirerar till ökad insikt och medvetenhet i frågor som rör mångfaldsarbete, hederskultur och interkulturell kommunikation. Hon är religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning. Jeanette har bott 20 år utomlands i bl.a Libanon, Jemen och Pakistan. Hon är en varm och engagerad föreläsare som bjuder på kulturkunskap, illustrerande exempel och verktyg att arbeta vidare med. Boka en föreläsning om mångfald, integration och kulturmöten här.

Favorit

Lägg till i favoriter

Prisnivå

Språk

Stad

Rubriker

  • Varför är det självklara så svårt att förstå?
  • Perspektiv på mångfald – att förstå en samtid i förändring
  • Kulturmöten i vården – när patienter och vårdpersonal från olika kulturer möts
  • Kulturmöten i skolans och förskolans värld
  • Inspirationsföreläsningar – kulturmöten här och nu
  • Om hederskultur i Sverige idag
  • Om religion, kultur och samhällsliv i Afghanistan, Somalia och Syrien

Presentation

Jeanette Ohlsson Carlborg är religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning. Med stort engagemang och mycket värme föreläser Jeanette i ämnet interkulturell kommunikation. Med erfarenhet från att ha bott 20 år utomlands i bland annat Libanon, Jemen, Pakistan, Indien, Argentina och Singapore har hon fått inblick i hur människor lever i andra kulturer och hur religion och tradition påverkar männsikors sätt att vara och förhålla sig till sig själva och sin omvärld.

Jeanettes föredrag och utbildningar är en blandning av humor och allvar samt teoretisk kunskap och egen erfarenhet från möten med människor från andra kulturer. Hon talar även om hedersrelaterad problematik, kulturmönster men även affärsnytta med mångfald. Föredragen vänder sig till alla företag, organisationer och myndigheter som vill komma vidare med sitt mångfaldsarbete.

Du kan också boka Jeanette Ohlsson Carlborg som moderator i sammanhang kring mångfald, kulturmöten, hederskultur, islam och den arabiska kulturen.

Varför är det självklara så svårt att förstå?

Föreläsningen är tänkt som en introduktions- och inspirationsföreläsning för alla som möter människor från andra länder och kulturer i sitt arbetsliv, föreningsliv eller privatliv.

Har du någonsin tänkt på varför det självklara kan vara så svårt att förstå? Kanske inte, för hur svårt kan det vara att förstå att man står till höger i rulltrappan, bildar kö på alla ställen där det går att bilda kö, tar av sig skorna när man kommer hem till någon, inte avbryter, aldrig kommer försent, alltid talar i normal samtalston och väntar på grön gubbe trots att inte en enda bil syns till.

Men för den som inte är uppvuxen med att detta är självklart och som inte kan läsa oskrivna regler eller gissa sig till vad som gäller i en ny kultur eller veta vilka förväntningar som ställs på dem är det inte alltid så enkelt att veta hur man gör för att göra rätt.

Oftast är vi inte medvetna om den egna kulturen förrän vi möter en annan kultur. Det som fungerar väl på en plats kan te sig helt  obegripligt på en annan.

Själv har jag gjort många så kallade ”kulturella” misstag under mina 20 år utomlands men jag har också fått stor hjälp att navigera i nya omgivningar av vänliga människor som sträckt ut en hand.

Målet med min föreläsning är att vi ska bli bättre på interkulturell kommunikation, bli medvetna om vår egen kultur för lättare kunna  hantera nya situationer och undvika onödiga misstag och missförstånd.

Ur kursinnehållet:

  • Hur ser vi på vår egen kultur och hur ser den ut i någon annans ögon?

  • Kulturella koder, värderingar och tolkningsmönster

  • Status, hierarki, privat, offentligt, tilltal och artighet

  • Skrivna och oskrivna regler,

  • Skillnaden mellan relationskultur och prestationskultur

  • Därför är det självklara så svårt att förstå!

  • Nycklar till ökad förståelse och möjligheter med mångfald

Kulturmöten i skolans och förskolans värld
Överallt i världen går barn i skolan. Det finns många likheter men också stora skillnader mellan olika skolor och skolsystem. Det kan röra sig om allt från föräldranärvaro, läxläsning, att passa tider, läroplanen, klädsel till skolresor, simning och gymnastik. När kulturer från hela världen möts i den svenska skolan uppstår ofta frågor och funderingar: hur ska önskemål bemötas och tillgodoses och när ska gränser dras?

Vi erbjuder kunskap om synen på skolan, barnuppfostran, familjen, om att växa upp i två kulturer och de utmaningar en familj ställs inför i ett nytt land. Ni får ökad insikt om betydelsen av den egna rollen när ni möter elever och föräldrar från andra delar av världen och om hur man kan skapa goda förutsättningar för att mötas och bygga relationer.

Ur kursinnehållet:

Kulturella koder och tolkningsmönster
Syn på barn, barnuppfostran och barns rättigheter i Sverige och i andra kulturer
Kort om olika skolsystem och undervisningssätt
Möt Fahtima och de utmaningar hon ställs inför i sitt möte med den svenska skolan och förskolan
Skillnad mellan individ- och gruppkultur
Klanens, stammens, släktens och familjens roll och betydelse
Kort om afghansk, somalisk och syrisk kultur, religion och samhällsliv
Olika sätt att se på demokrati, jämställdhet, jämlikhet, yttrandefrihet, självständighet, kritiskt tänkande och att bli myndig vid 18-års ålder
Föräldramöten på ett annat sätt
Hur underlättar vi mötet med föräldrarna
Att arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt

Kulturmöten i vården
Dagligen möts vårdpersonal och patienter med olika föreställningar om liv och död om varför man blir sjuk, hur man blir frisk, vad som är normalt eller onormalt, rätt eller fel, vad som är ett gott bemötande eller ett mindre gott bemötande.

De förväntningar och önskemål som patienter från andra länder och kulturer har kan många gånger vara både obekanta och obegripliga för oss. Oftast är vi inte medvetna om den egna kulturen förrän vi möter en annan.
Medan den egna kulturen är förutsägbar kan man inte med samma säkerhet förutsäga vad som kommer att hända i en annan kultur. Det som fungerar väl på en plats kanske inte alls fungerar på en annan. Vi är alla individer. Men vi bär alla med oss avtryck av den kultur vi vuxit upp i. En människas livssyn, religion, värdesystem och erfarenheter har betydelse för hur hon uppfattar liv och död, hälsa och sjukdom och även om vi kan utgå ifrån att alla människor i världen har likartade sociala behov, innebär det inte att de tillfredsställs på samma sätt.

Att ta upp frågor om kulturmöten och kulturskillnader är viktigt för hela vårt samhälle, idag kanske mer än någonsin. Ökade kunskaper ger större möjligheter att hantera nya situationer och undvika onödiga missförstånd

Ur innehållet:

Kulturspecifik syn på hälsa och sjukdom
Kulturella koder och tolkningsmönster
Vilka förväntningar har vi på varandra?
Om delaktighet, förebyggande vård och sekretess
Om afghansk, syrisk och somalisk kultur och samhällsliv
Klanens, stammens, släktens och familjens roll och betydelse
Skillnader mellan att växa upp i en individkultur respektive en gruppkultur
Migration, hälsa och välbefinnande
Hur undviker vi kulturkrockar?

 

Måste vi prata om hederskultur i Sverige?

JA, det måste vi!  Svaret kan inte bli tydligare är så!

Enligt Ungdomsstyrelsens (Nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) kartläggning ”Gift mot sin vilja” tycker omkring 70 000 ungdomar mellan 16-25 år i Sverige att föräldrarnas kultur och religion begränsar ungdomarnas val av partner. Av dessa ungdomar är 8 500 i riskzonen att bli bortgifta mot sin vilja.

Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers rättigheter och frihet, med hänvisning till familjens heder. Under Jeanette Ohlsson Carlborgs 22 år utomlands har hon bott 8 år i länder där hederskultur förekommer. Genom hennes många möten med människor där, har hon fått ta del av berättelser om hur det är att växa upp och leva utan frihet och utan rättighet att själv bestämma över sitt liv.

Många kvinnor och ungdomar i Sverige lever under liknande omständigheter. Det kan handla om allt ifrån klädval, vilka vänner man får umgås med,  social rörelsefrihet,  till livsval såsom utbildning, jobb, val av partner, bli accepterad för sin sexuell läggning och möjlighet till skilsmässa. Kontrollen kan utvecklas från hot om våld till faktiskt våld som i värsta fall kan leda till dödligt våld.

Hederskultur, hedersförtryck och hedersvåld hör inte hemma i Sverige eller någon annan stans och måste motarbetas på alla sätt.

I Sverige gäller svensk lag för alla, här ska kvinnor och män ha samma rättigheter och skyldigheter, liksom att barn har självklara rättigheter!

Ur innehållet:
– Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?
– Hur skiljer det sig ifrån annan form av våld?
– Vem riskerar att drabbas av det?
– Hur hänger gruppheder och skam ihop?
– Klanens, stammens, släktens, familjens roll och betydelse
– Möten i Jemen, Pakistan och Afghanistan
– Berättelser från Sverige
– Vad säger lagen?
– Främjande och förebyggande arbete

Föreläsningen vänder sig till pedagoger (grundskolan – gymnasiet), socialarbetare, kuratorer, myndigheter, politiker och skolhälsan.

Kulturmöten i Sverige utifrån ett interkulturellt förhållningssätt
Överallt i världen går barn i skolan. Det finns många likheter men också stora skillnader mellan olika skolor och skolsystem. Det kan röra sig om allt från föräldranärvaro, läxläsning, att passa tider, läroplanen, klädsel till skolresor, simning och gymnastik.

Att flytta till ett nytt land innebär naturligtvis nya möjligheter men det betyder också att individen utsätts för olika typer av utmaningar och prövningar. Skillnaderna mellan livet i det land den inflyttade kommer ifrån och livet i Sverige är många och av olika slag. Viktiga utmaningar är språket, att hitta fotfäste i det nya samhället och förstå sociala mönster, finna sammanhang att passa in i, söka arbete och få tillit till det nya samhället!

Genom att öka vår kunskap om varandras samhälls- och vardagsliv, historiska bakgrund, sociala strukturer, skolsystem, sjukvård, traditioner, normer, seder och kultur kan vi undvika en del krockar och missförstånd och bli bättre på att mötas.

Oftast är vi inte medvetna om den egna kulturen förrän vi möter en annan kultur. Det som fungerar väl på en plats kanske inte alls fungerar på en annan. Vi är alla individer, men vi bär med oss avtryck från den kultur eller de kulturer vi vuxit upp i.

Att ta upp frågor om kulturmöten, kulturskillnader, tolerans och förståelse  är viktigt för hela vårt samhälle, idag kanske mer än någonsin. Ökade kunskaper ger större möjligheter att hantera nya situationer och undvika onödiga missförstånd​

Förslag på innehåll:
Möten över kulturgränser
Skrivna och oskrivna regler, om det självklara utifrån det egna perspektivet och vikten av att kunna se både sin egen och andras kulturlogik och kulturmönster.
Syn på barn, barnuppfostran och barns rättigheter i Sverige och i andra kulturer
Om kultur, religion och samhälls- och familjeliv i Afghanistan, Somalia och Syrien
Skillnader mellan individ- och gruppkultur
Klanens, stammens, släktens och familjens roll och betydelse
Innebörden av interkulturell kommunikation och hur vi kan använda vår kulturkompetens för att undvika missförstånd och krockar
Olika sätt att se på demokrati, jämställdhet, jämlikhet,  yttrandefrihet, självständighet, kritiskt tänkande och att bli myndig vid 18-års ålder?
Nycklar till ökad förståelse och möjligheter med mångfald

Vanligt förekommande frågor
När kulturer från hela världen möts i det svenska samhället ( skola, vård, myndigheter mm)  uppstår frågor och funderingar kring hur vi bäst kan möta varandra, en fråga som ofta återkommer är  ”hur ska önskemål bemötas och tillgodoses och när ska gränser dras?”
Finns det situationer där vi kan göra undantag pga kultur, religion eller tradition? I så fall vilka? Vilka konsekvenser kan det få?
Om att förstå sin egen roll. Vad har jag för egna värderingar, normer, fördomar? Hur överbryggar man kulturskillnader och kulturella barriärer?
Hur väl introduceras den nya familjen till förskola, skola, skolans uppdrag,  läroplan, vilka förväntningar skolan har på föräldrasamverkan, förväntningar på  barnen, rutiner, aktiviteter, tider, föräldramöten mm?
Hur möter vi ensamkommande barn/ungdomar som kommer från utpräglat kollektiva kulturer till ett individualistiskt hög tillit samhälle som Sverige? Hur undviker vi krockarna? Vilka förväntningar har de på det svenska samhället och vilka förväntningar har deras familjer på dem i hemlandet?

Om religion, kultur och samhällsliv i Afghanistan, Somalia och Syrien

Allt fler människor från Afghanistan, Somalia och Syrien söker asyl i Sverige och utgör idag de största asylsökande grupperna. Många ensamkommande barn och ungdomar kommer ifrån dessa länder. Men trots detta är kunskapen relativt låg om afghansk, somalisk och syrisk kultur, religion och samhällsliv. Vad innebär det att komma från en utpräglad klan eller stamkultur till världens mest individinriktade land?

När kulturer från hela världen möts i det svenska samhället uppstår frågor, funderingar och utmaningar. Därför blir det allt viktigare att diskutera  hur  önskemål ska bemötas och när gränser ska dras?

Genom att öka vår kunskap om varandras samhälls- och vardagsliv, historiska bakgrund, sociala strukturer, skolsystem, sjukvård, politik, traditioner , normer, seder och kultur kan vi undvika en del krockar och missförstånd och bli bättre på att mötas.

Förslag på innehåll:
– Kort historisk tillbakablick
– Klanens, stammens, släktens och familjens roll och betydelse
– Religion – kort om islam
– Giftermål
– Sexualitet
– Artighet / gästfrihet
– Barnuppfostran
– Skolgång
– Sjukvård
– Skillnader mellan stad och landsbygd

Föreläsningen vänder sig i första hand till Dig som i Ditt arbete kommer i kontakt med personer från Afghanistan, Somalia och Syrien.

SAAB
Enköpings Kommun
Region Skåne
Tandläkarhögskolan Malmö
Stockholms Handleshögskola
Skånes Universitets Sjukhus
Allergan Norden AB
FinnAir
SEB
Sahlgrenska Sjukhuset
Umeå Kommun

Fil.mag Religionshistoria
Erfarenheter från 20 år utomlands
Initiativtagare till Paintings for Peace
Guidade turer i Indien

  • Jeanette Ohlsson är en lysande talare med breda kunskaper i religions-, kultur- och etnicitetsfrågor. Hennes engagemang och humor nästan trollband åhörarna

    • Björn Carlborg, Överläkare och docent UMAS
  • Jeanette Ohlsson presenterade innehållet på ett intressant och tankeväckande sätt som startade egna reflektioner hos många av deltagarna. Omdömen som inspirerande, roande, intressant, tänkvärt samt att det väckt en nyfikenhet och ökad förståelse för olika kulturer, var omdömen som kom fram.

    • Ewa Lidman, Sektionsledare, Palliativa enheten i NU
  • Vi är mycket, mycket nöjda med Jeanette både som moderator och föreläsare. Hon var öppen, tydlig, påläst, väl förberedd, intresserad och besitter en stor kunskap som hon förmedlade mycket väl. Vi kunde inte ha haft någon bättre. Hon var suverän.

    • Helena Martinsson, enhetschef Karlstads kommun
  • Jeanette Ohlsson är en lysande talare med breda kunskaper i religions-, kultur- och etnicitetsfrågor. Hennes engagemang och humor nästan trollband åhörarna

    • Björn Carlborg, Överläkare och docent UMAS
  • Jeanette Ohlsson presenterade innehållet på ett intressant och tankeväckande sätt som startade egna reflektioner hos många av deltagarna. Omdömen som inspirerande, roande, intressant, tänkvärt samt att det väckt en nyfikenhet och ökad förståelse för olika kulturer, var omdömen som kom fram.

    • Ewa Lidman, Sektionsledare, Palliativa enheten i NU
  • Vi är mycket, mycket nöjda med Jeanette både som moderator och föreläsare. Hon var öppen, tydlig, påläst, väl förberedd, intresserad och besitter en stor kunskap som hon förmedlade mycket väl. Vi kunde inte ha haft någon bättre. Hon var suverän.

    • Helena Martinsson, enhetschef Karlstads kommun
Close