Berit Nordström

Grit – hur utvecklas impulskontroll och uthållighet?
Begreppet grit förekommer allt oftare. Vad betyder grit? Vad innebär begreppet? Vad behöver vi veta och är det något som kan vara till hjälp och nytta i det pedagogiska arbetet? Vad säger forskningen?

Vi lever idag i ett samhälle med snabba belöningar, ett flöde av intryck och impulser där uthållighet och långsiktighet tenderar att bli alltmer utkonkurrerat. Samtidigt visar studier att dessa förmågor har stor betydelse för såväl skolframgång som för individens framtida liv.

Hur utvecklar barn självkontroll? Vilken betydelse har förmågan till självkontroll för vårt framtida liv? Hur kan vi förbättra förmågor som motivation, koncentration och uthållighet?

Ur innehållet:
– Begreppet grit
– Varför förekommer begreppet just nu?
– Hur mäter vi grit?
– Förhållandet mellan IQ, talang och grit
– Kan alla utveckla grit?
– Vilken betydelse har arv-miljö?
– Relationen mellan tillit – impulskontroll – grit
– Hur hänger ansträngning – belöning – grit ihop?
– Vad kan vi som pedagoger göra för att främja uthållighet och självkontroll?

Om barnhjärnans utveckling i en alltmer digitaliserad värld
Hur påverkas barnets hjärna i en alltmer digitaliserad värld? Hur utvecklas tillit och trygghet, impulskontroll och inre motivation? Vilka faktorer skyddar respektive skadar hjärnan? Ämnet ”digital kompetens” har blivit obligatoriskt i förskolan. Vad innebär detta för omsorgen av de yngsta barnen? Vad vet vi? Fördelar – nackdelar? Vad säger forskningen? Vad behöver föräldrar känna till?

Mycket av det som påverkar barns framtida utveckling grundläggs under de tidiga åren då de befinner sig i en intensiv och känslig utveckling särskilt vad gäller hjärnans snabba tillväxt.

Med modern teknik studeras idag barnhjärnan på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Kunskapsutvecklingen inom området är omfattande. En amerikans studie genomförd 2017-2018 och som publicerades i november 2019, visar på strukturella förändringar i hjärnan hos förskolebarn som använt skärmar fler timmar än det antal som rekommenderas av amerikanska barnläkarföreningen. Barn med dessa förändringar, som konstaterades med hjälp av magnetröntgen av hjärnan, presterade sämre på språktest och kommer troligen framöver att uppvisa sämre kognitiv förmåga. Förändringarna som syntes var bland annat förändringar i hjärnans kommunikationssystem.

Dessa resultat behöver bekräftas i fler studier men de ger ända anledning till försiktighet med de yngsta barnens tid framför olika skärmar.

Hjärnans utveckling är extrem under denna tidiga period i livet och barnen påverkas mycket av sin omgivning. Forskning visar bland annat att barn som har återkommande ansikte mot ansikte kontakt utvecklar mer av empatisk förmåga och en ökad förståelse för vad ansiktsmimiken uttrycker. En amerikansk forskare visar i sina studier att förmågan att känna empati har minskat de senaste 20 åren.

De yngsta barnen utvecklas och lär genom direkt samspel med andra människor, något som däremot inte sker via skärmar. Intryck, upplevelser och erfarenheter behöver processas genom områden för bland annat motorik och social interaktion i hjärnan för att resultera i fullvärdig inlärning. Detta gäller i särskilt hög grad till exempel den tidiga språkutvecklingen där den mänskliga rösten, intonationen, mimiken och turtagningen har stor inverkan på språkutvecklingen.

Barn är biologiska varelser med allt vad det innebär av hur de tillgodogör sig undervisning och utbildning. Områden som anknytning, social- emotionell utveckling, impulskontroll, empati och uthållighet är alla centrala utvecklingsområden som, beroende på hur de utvecklas, i olika grad rustar förskolebarnen för framtiden och för livet.

Ur innehållet:
– Hur påverkas hjärnans utveckling i en alltmer digitaliserad värld?
– Respekten för de yngsta barnens egen inneboende utvecklingskraft
– Hjärnan formas i samverkan med den omgivande miljön
– Hur utvecklas tillit och trygghet, impulskontroll och motivation?
– Vad krävs för uppbyggandet av hjärnans” infrastruktur?
– Hur påverkas den växande hjärnan av långvarig stress?
– Faktorer som skyddar respektive skadar hjärnan
– Olika hormoners betydelse
– Effekter av inlärning via social interaktion kontra lärplattor
– ”Timingens” centrala betydelse i barns utveckling

Tolka och förstå små barn
De allra yngsta barnen har uttalade behov av nära relationer, trygghet, kontinuitet, struktur och förutsägbarhet. Det är så deras grundtrygghet och tillit växer fram. När barn känner sig trygga, när de vet att det finns en person som de känner och litar på, som lyssnar till deras behov och tar hand om dem, utvecklas deras utforskande beteende och lek. Trygga barn har bättre tillgång till sin intelligens. Resultat från den mycket omtalade Dunedinstudien redovisas och diskuteras. Studien följer kontinuerligt drygt 1 000 personer sedan början av 1970-talet.

Föreläsningen ger viktiga inblickar i anknytningsteorin, som hjälper oss att tolka, förstå och agera på ett sätt som ökar barns trygghet, vilket främjar deras utveckling. Förutsättningarna för framtida skolresultat grundläggs mycket tidigt i barnets utveckling.

Ur innehållet:
– Olika behov i olika åldrar
– Hur utvecklas anknytning?
– Varför behövs anknytning?
– Olika anknytningsmönster
– Vad innebär en trygg bas för barnet, tonåringen och den vuxne?
– Hur kan kunskap om anknytning hjälpa oss  i vardagen?
– Trygga eller otrygga barn, hur påverkas kommande skolresultat?
– Varför är vissa barn svårare att skola in än andra barn?
– Vilket är bäst kort eller lång inskolning?
– Vilket är bäst – en speciell inskolningsperson eller flera olika?
– Vad gör vi när ett barn inte tycks acceptera att bli lämnat?
– Den långvariga stressens påverkan på hjärnans utveckling
– Medföräldraskap

Uppsala kommun
Strömstad kommun
Nacka kommun
Landstinget Dalarna
Högskolan Åland
Kommunförbundet Skåne
Konferens Specialpedagoger
Socionomdagarna

– Fil dr., leg psykolog, specialist i klinisk psykologi
– Arbetat som psykolog inom barnhälsovården och som lektor vid medicinska fakulteten Lunds universitet
– Handledare för olika personalgrupper inom, mödra- barnhälsovård, förlossning, BB samt socialtjänst
– Medförfattare till böcker i utvecklingspsykologi